Yoga

Ordet ”yoga” är inte längre något nytt för oss; idag är det ett ord med nästan lika vardaglig klang som ”sushi” eller ”mobilt bredband”. Det är ett begrepp av vår tid och många har någon gång på ett eller annat sätt kommit i kontakt med yoga, kanske via egen träning, via någon familjemedlem, vän eller bekant.

Hur vi idag närmar oss yoga är resultatet av en flera tusen år lång utveckling och människor fortsätter att tolka och möta yoga som metod på olika sätt. Traditionella tekniker blandas med moderna inslag och för den yogaintresserade finns numera många olika former att välja mellan. En yogaklass kan innebära allt från ångande akrobatik med pulserande musik, till den absoluta stillheten i en sittande andningsövning.

Vi hör ihop!
Det breda utbudet gör att alla kan känna sig hemma. Det finns något för var och en och som utövare är man välkommen att närmar sig yoga på sitt eget sätt oavsett kön, ålder eller bakgrund.

Yoga tränger sig inte på. Istället är yogarummet en öppen plats där skateboard-åkande killar tränar sida vid sida med kvinnor i övre medelåldern. Studerande, pensionerade, affärsledare, småbarnsföräldrar – yoga får oss alla att minnas att som människor, trots ålderskillnad och olika livserfarenheter, bär vi på betydligt fler likheter än olikheter.

Att bara vara
Att beskriva begreppet ”yoga” i en enda mening är inte helt lätt eftersom yoga står för flera saker. Den mest konkreta definitionen av yoga är nog den som yogin Patanjali (författaren av Yoga sutras) gjorde några hundra år före Kristus.

Yoga Citta Vrtti Nirodaha” eller ”yoga är upphörandet av sinnets växlingar”. Det vill säga yoga är ett tillstånd där medvetandet är stilla och utan påverkan av tankemönster. Själva ordet ”yoga” brukar översättas med ”förening” eller ”union” och är en beskrivning av det som sker när sinnet stillas; vi blir då ett med alla delar av oss själva och samtidigt ett med vår omgivning.

Enligt den yogiska principen närmar vi oss ett lugnare sinne (med mindre inflytande över oss) genom praktik av vissa förhållningssätt och via en mängd olika praktiska tekniker. Dessa beskrivs i kända texter som tex Yoga Sutras och Hathayoga Pradipika. En av de mesta kända presentationen av hur vi som människor på bästa sätt närmar oss yoga är ”den 8 faldiga vägen” eller ”ashtangayoga” nedtecknad och förklarad av Patanjali i 196 verser (eller sutras) förmodligen några 100 år före Kristus.

8-faldiga vägen

1. Yama
Den första vägen kallas för ”yama” vilket betyder ”disciplin” eller ”behärskning” på sanskrit och består av fem råd eller rekommendationer kring hur vi behandlar vår omvärld och allt som finns i den.

Patanjalis 5 yamas:

1 – Ahimsa, att leva ett liv som bygger på kärlek och omsorg om det vi har omkring oss, människor, djur och natur.
2 – Satya, att leva i sanning. Att våga vara ärlig och öppen mot sin omgivning men även mot sig själv.
3 – Asteya, att inte stjäla. Detta innebär allt från självklara saker som att inte stjäla andra personers tillhörigheter till mer subtila former av stöld som att sno åt sig en annan människas idéer, energi, tid eller utrymme.
4 – Brahmacharya, översättningen av denna yama blir ordagrant ”att rikta sig mot brahman” (brahma = den universella energin, charya = rikta), det vill säga att göra de val som leder mot brahman. Det är ett metaforiskt uttryck för att göra de val som innebär att vi kan hushålla med vår livskraft. Rent praktiskt betyder det att inte på ett överdrivet sätt utföra aktiviteter som är väldigt energislukande. Det skulle kunna handla om exempelvis fysisk träning, stressigt arbete, sex med mera.
5 – Aparigraha, måttfullhet. Att inte samla på sig, eller roffa åt sig mer än man behöver, att inte bli girig.

2. Niyama
Väg eller möjlighet nummer två har också fem undergrupper och dessa rekommendationer handlar om relationen till oss själva.

Patanjalis 5 niyamas:

1 – Saucha, renlighet och äkthet (”pure” på engelska), att ta hand om fysisk hygien så väl som vilken typ av mat vi äter. Det har också att göra med att vara äkta, naturlig och bekväm i dig själv, autentisk och inte konstgjord.
2 – Santosa, förnöjsamhet. Att vara tacksam och lycklig över det man har i sitt liv, istället för missnöjd eller missunnsam. Att göra sitt bästa och vara glad över det man åstadkommit. Att ta emot det man får och inte ödsla tid eller kraft på att gräma sig över saker som inte sker (och att saker inte sker i precis den ordning som de egna önskemålen!).
3 – Tapas, betyder ”att brinna” på sanskrit och står för en förmåga att via koncentration och inom ramen för en metodisk träning skapa en inre ”värme” som sägs eliminera orenheter från kropp och sinne. Lättare uttryckt är tapas det som får oss att kliva ur sängen på morgonen före jobbet för att göra några solhälsningar istället för att rulla runt och sova 20 minuter till.
4 – Svadhyaya, självstudier. Studier av yoga som metod via skrifter och diskussioner, men även studier av oss själva och våra reaktioner och beteenden.
5 – Isvara Pranidhanam, ofta beskrivet som ”att gå med gud”. Att med tillit leva livet och i sitt hjärta veta att allt är precis som det ska.

3. Asana – kroppspositioner. Att arbeta med kroppen på ett balanserande sätt så att livskraften kan flöda fritt och obehindrat.

4. Pranayama
 – andningsövningar. Genom att träna upp andningsapparaten och kontrollen av andningen har vi möjlighet att påverka vår livskraft som enligt yogisk tradition sägs förflytta sig via just andningen.

5. Pratyahara – bortförande av sinnena. Förmågan att fokusera och koncentrera sig ökar till ett stadium där de fem sinnena inte längre distraherar dig.

6. Dharana – koncentration, djupare nivå av fokusering, på väg mot meditation.

7. Dhyana – meditation.

8. Samadhi – djup, djup meditation som ger en fullständig integration med nuet. Benämningen på ”högsta möjliga medvetenhet”, ett stadium där vi upplever yoga.

Yoga bygger inte på lagar, förbud och passivitet, det bygger på handlande, närvaro och empati. Utvecklingen startar i en vilja att förändras och det finns inga begränsningar!

Upplever alla yogis samma effekter från sin yoga?

Förmodligen inte.
Mötet med yoga är helt enkelt en individuell relation som växer och förändras med tiden. Vad vi får ut av vår kontakt med yoga beror bland annat på varför vi väljer att arbeta och utmana oss på yogamattan, men det hänger kanske framför allt ihop med hur vi gör det. Och hur vi tränar kommer med stor sannolikhet att förändras i takt med att vi själva förändras.

My Yoga and Food / Sara Granström 2016, all rights reserved.